Under den långa och starka björnmarknaden i början av 2000-talet arbetade jag för en bank. Intäkterna för mäklardelen av verksamheten led eftersom kunderna höll hårt i sina pengar. Ett av de mantran som användes av säljteamet för att uppmuntra till aktieförsäljning mitt i denna tuffa miljö var "du kan inte tajma marknaden" vilket innebar att om du trodde på ett företag kunde du lika gärna köpa deras aktier och inte oroa sig för vad den övriga marknaden gör.
När marknaden nådde priser som senare visade sig ha varit nära den absoluta botten, som inte slagits än idag, hörde jag några modiga analytiker säga "Aktierna lägre än de varit på sex år! Dina kunder borde köra aktier!". De här killarna verkade tro att det var en bra idé att försöka tajma aktiemarknaden.
Uppenbarligen tillämpas begreppet att tajma marknaden huvudsakligen för aktier på långsidan, dvs. att tajma köpet av aktier. Vi kan testa om att "tajma marknaden" är ett slöseri med tid i det här sammanhanget genom att använda oss av en väldigt enkel teknisk metod och historiska börsuppgifter.
När är den bästa tiden att handla?
En mycket väletablerad handelssignal är när snittet för rörelsen under 50 dagar och 200 dagar korsas. Om 50-dagars snittet korsar ovanför 200-dagars snittet ("tjurkorset") anses det vara ett hausse artat tecken på att marknaden går upp. Omvänt gäller att om 50-dagars snittet korsar under 200-dagars snittet anses det vara ett baisse tecken, vilket visar att marknaden kommer att gå ner.
Genom att ta historisk data från de största amerikanska aktieindexet S&P 500, från 1970, kan vi använda oss av "tjurskors"-signalen före att avgöra om det lönar sig att tajma marknaden. Det här görs genom att jämföra genomsnittliga prisändringar i indexet under kommande period mellan de dagar då tjurkorset inträffar till framtida och allmänna prisförändringar.
Resultaten visar att när det handlar om att handla med det stora aktieindexet har användande av tjurkorset varit en mer lönsam strategi än att handla slumpmässigt, vilket tyder på att det kan vara den bästa tiden att handla och antyder även att marknaden kan "tajmas". Att köpa indexet på tjurkorset gav en genomsnittlig avkastning på 4.70% under 3 månader, 7.08% under 6 månader, 11.88% under 1 år och 17.94% under 2 år.
Dessa resultat kan jämföras med att köpa slumpmässigt, vilket naturligtvis är ett mycket större prov eftersom det bara har funnits 24 tjurkors sedan 1970. Här var den genomsnittliga avkastningen 2.04% under 3 månader, 4.21% under 6 månader, 8.63% under 1 år och 17.86% under 2 år. Samtliga resultat är lägre än vad som uppnåddes med användande av tjurkorset och marknadstajming men det är värt att notera att skillnaderna var mycket mer avsevärda under de kortare perioderna.
Så det finns alltså bevis för att marknadstajming har fungerat när det gäller aktier, men hur fungerar det för forex? Den närmaste motsvarigheten till att handla med aktier skulle vara att köpa amerikansk dollar och vi kan göra ett liknande experiment genom att använda historisk data för amerikansk dollar och samma tjurkors och tidsperioder. Min data startar år 1995 som valdes godtyckligt. Det här är inte exakt samma period som användes för börsindex testet, vilket var mer än två gånger så långt, men det utgör fortfarande tjugoett års data.
Till min förvåning kan man alltså tajma forex marknaden, eller i alla fall tjurkorset för det amerikanska dollarindexet. Att köpa index på ett tjurkors gav en genomsnittlig avkastning på 1.78% under 3 månader, 2.25% under 6 månader, 1.98% under 1 år och 4.94% under 2 år.
Dessa resultat kan jämföras med att köpa slumpmässigt, vilket naturligtvis är ett mycket större prov eftersom det bara varit 12 tjurkors sedan 1995. Här var den genomsnittliga avkastningen 0.32% under 3 månader, 0.69% under 6 månader, 1.41% under 1 år och 2.84% under 2 år. Samtliga resultat är lägre än vid användande av marknadstajming och tjurkors men det är värt att notera att skillnaderna var mycket mer avsevärda under de kortare perioderna.
Även om det är viktigt att notera att "björnkors" (motsatt signal till "tjurkors", där 50-dagars snittrörelse korsar under 200-dagars snittrörelse) inte gav bättre resultat än att sälja den amerikanska dollarn slumpmässigt, det fungerade inte med börsindex heller.
Det verkar tydligt, baserat på testerna av historisk data som vi visat här, att det är möjligt att tajma forex marknaden likaväl som det är möjligt att tajma aktiemarknaden. Storleken på rörelserna för forex amerikanska dollarindex har dock visat sig vara mycket mindre än motsvarande värdeökningarna i börsindex. Ett sätt att kompensera för denna skillnad skulle kunna vara att använda hävstång intelligent och noggrant men stor försiktighet måste tas för detta.
Strategier för att tajma marknaden
Vi har redan tittat på att använda sig av korsande av två viktiga rörelsesnitt - ett snabbare och ett långsammare - som en metod för att bedöma om en marknad är redo för att röra sig i en riktning. Korsande av rörelsesnitt är en mycket väletablerad strategi men är långt ifrån det bästa verktyget för att tajma.
En annan metod för att tajma som historiskt har fungerat bra att helt enkelt titta på ett långsiktigt diagram som sträcker sig några månader bakåt och fråga sig om priset stadigt har höjts eller sjunkit under den perioden. Om så är fallet, och speciellt om det rör sig ur ett intervall, så kan oddsen antas vara till förmån för att rörelsen fortsätter kraftigt.
När det gäller dagshandel med kortare tidsramar kan en annan tajming fördel fås genom att försöka inleda affärer under de mest aktiva timmarna för marknaden, vilket oftast är den bästa tiden att handla. När dessa sammanfaller med de vanliga öppettiderna för stora finanscentren som New York, London och Tokyo kan en tajming fördel fås, eftersom dessa tider normalt ser en uppgång i volym och ofta fart också.
Slutligen bör inte yttre faktorer förbises. När stora politiska eller ekonomiska händelser sker, speciellt om de ändrar en konsensus eller åsiktsbalans är närliggande marknader benägna att göra starka riktade rörelser, även om de inte verkar logiska. Till exempel så ledde nyligen det förvånande resultatet i det amerikanska presidentvalet till att många marknader rörde sig kraftigt, även i riktningar som inte nödvändigtvis var väntade. Det viktiga var att marknaden rörde på sig och att den hade några grundläggande eller sentimentala anledningar till att göra det.